Låghalt...
Ja, det kan man väl kalla en kräfta som ser ut så här? Men den kan ha varit lika snabb i vändningarna för det. Den slank fort ned i strupen i alla fall, maken och jag har haft kräftpremiär för oss själva. Mums! Jag vill absolut inte göra reklam här i min blogg, men vill ändå rekommendera detta paket, som just nu säljs av ett blåvitt märke till det facila priset av 39 kr per st! Stora fina kräftor, som innehöll mycket kräftsmör och som smakade utsökt!
I fjol hade vi kräfttest många gånger, maken och jag. Men vi tappade liksom bort att bokföra ordentligt vilket paket som var godast och som vi skulle kunna tänka oss igen! Det fanns många att testa, och vi köpte också flera av samma. Men, det är väl årgången som gör´et, så det spelar nog ingen roll vad som var smakligt i fjol!
I fjol hade vi kräfttest många gånger, maken och jag. Men vi tappade liksom bort att bokföra ordentligt vilket paket som var godast och som vi skulle kunna tänka oss igen! Det fanns många att testa, och vi köpte också flera av samma. Men, det är väl årgången som gör´et, så det spelar nog ingen roll vad som var smakligt i fjol!
Skapat
Vi har haft skapande verkstad här i en vecka, och nu vill de två konstnärerna, 5 och 7 år, gärna ställa ut sina alster här i min blogg! "Så att hela världen kan få se". Så varsågoda att titta!
Ännu ett frånfälle...
Ja inte bara ett. Fyra dagar efter tvättmaskinens död stupade duschmunstycket på sin post, och gick av vid gängningen. Köpte nytt, inga stora pengar ju.
På kvällen samma dag, skulle en långpanna potatisklyftor in i ugnen. När maken satte på (? -säger man så?) ugnen blixtrade det till och hela huset blev strömlöst. Hela fyra gånger tryckte vi på jordfelsbrytaren och gjorde om försöket innan vi förstod att nu har även spisen sagt farväl. Plattorna fungerade dock, så sås kunde kokas. Tur att vi hade grannens ugn att tillgå, så vi fick vår potatis! Men, nästa dag började kollen igen. Bäst i test? Pris? Äsch, jag ringer samma leverantör som vi köpte tvättmaskinen av! Och visst kunde han på rak arm säga både beteckning och pris på lämplig spis, trots att han satt i bilen och talade i sin mobil. Jag kunde gå in på nätet och kolla och tycka till. Han var lika billig/dyr som tretti.se, och dessutom fick vi gratis hemkörning och bortforsling av den gamla spisen. Sånt gör inte tretti.se gratis...
I tisdags kom den nya spisen hem till oss, och vi fick höra att den som vi trodde bara var några år faktiskt var hela 15... Vad kunde man annat säga, än att tiden går fort när man har roligt... Sen fick vi höra att det skulle nog inte göra så ont att byta fläkt också. Hm.
Makens platta skärm till datorn dog dagen efter, tur att det är tre års garanti på den. Men jag undrar om försäljaren skickar onda ögat till annan apparatur när han är här och levererar något nytt?
På kvällen samma dag, skulle en långpanna potatisklyftor in i ugnen. När maken satte på (? -säger man så?) ugnen blixtrade det till och hela huset blev strömlöst. Hela fyra gånger tryckte vi på jordfelsbrytaren och gjorde om försöket innan vi förstod att nu har även spisen sagt farväl. Plattorna fungerade dock, så sås kunde kokas. Tur att vi hade grannens ugn att tillgå, så vi fick vår potatis! Men, nästa dag började kollen igen. Bäst i test? Pris? Äsch, jag ringer samma leverantör som vi köpte tvättmaskinen av! Och visst kunde han på rak arm säga både beteckning och pris på lämplig spis, trots att han satt i bilen och talade i sin mobil. Jag kunde gå in på nätet och kolla och tycka till. Han var lika billig/dyr som tretti.se, och dessutom fick vi gratis hemkörning och bortforsling av den gamla spisen. Sånt gör inte tretti.se gratis...
I tisdags kom den nya spisen hem till oss, och vi fick höra att den som vi trodde bara var några år faktiskt var hela 15... Vad kunde man annat säga, än att tiden går fort när man har roligt... Sen fick vi höra att det skulle nog inte göra så ont att byta fläkt också. Hm.
Makens platta skärm till datorn dog dagen efter, tur att det är tre års garanti på den. Men jag undrar om försäljaren skickar onda ögat till annan apparatur när han är här och levererar något nytt?
Tvättmaskinen är död, länge leve tvättmaskinen!
Härligt, äntligen är jag av med den. Det gick inte lång tid förrän jag inte alls gillade den och det har inte ändrat sig genom åren... Det var än det ena, än det andra. Luckan gick inte igen utan milt våld. Man kunde inte bestämma själv över centrifugeringen, det skulle minsann gå per automatik och kännas av... Men fasen heller att den kände att tvätten var tung och dyngsur! Men man köper ju inte en ny förrän den gamla har slutat att funka. I dag! Idag, hakade den upp sig helt, stannade när det gällde centrifugeringen. Vi tog om det, tog om det, tog om det. Felsökte. Men inte. Ajö.
Iväg det bar för att titta vad som fanns på den enda butik som finns i den vägen på vår ort. Antecknade, åkte hem, ringde till en firma några mil härifrån som tidigare visat sig ha bra service och bra priser. Bingo! Här fick jag en maskin som t o m var billigare än på tretti.se! Och med en billig försäkring som gäller fem år... Och fri hemkörning, och fri begravning av den gamla maskinen.
I morgon ska jag tvätta.
Kakmonster...
Kakmonstret vill ha ALLA kakor! Och kan man tänka sig, maken kom på att vi ju skulle passera ännu en kakfabrik på väg hem... Vi stannade och åt lunch där utanför innan vi gick in för att handla. Och det var väl tur, för där inne fanns mycket gott att smaka på! Visst hade vi några påsar när vi gick därifrån... Fler kubbar, för vem kan motstå när priset är 5:- för 10? Kanongoda kanelmuffins ville också hem till oss, och lite rulltårta. In i frysen med det mesta, så det finns färskt... Snart kommer tre små kakmonster, så då blir det saft och kakor i gröngräset!
Kaka söker maka. Eller maka söker kaka?
För jag lyckades övertala min make att åka från Rödvikens camping i Nordmaling till Nyåker och köpa kakor och kubb! Nåja han var alls inte nödbedd. Make sökte kaka direkt, frågade efter smakprover! Och det fanns, i alla sorter. Han fastnade för vaniljdrömmar. Fantastiska mandelpepparkakor gjorda med essens för att även en allergiker ska kunna äta dem, slank också med hem. Och kubbar.
Tyvärr får man inte se tillverkningen, inte ens genom glasrutor. Hygienfrågan är en av anledningarna till att man ska flytta hela tillverkningen till byn intill, där det ska byggas nytt. För att inte vara alltför beroende av omsättningen till jul med pepparkakor har man etablerat sig utomlands också. Inte dåligt för ett företag mitt i skogen!
Kaffe och gott fikabröd blev det sen, när vi kom tillbaka "hem".
Självklart är fabriken bra mycket större! Se vilken härlig skorsten, med dansande pepparkaksfigurer!
På väg
I dag har vi kört från Skellefteå till Umeå, men inte E4 utan vi valde att åka inlandet. En otroligt fin väg, rak, ny, ingen trafik. Nä, just det - ingen trafik! Men se - en bil! Så blev reaktionen när vi väl mötte någon. Ett kuperat landskap ibland, med enormt långa uppförs- och nedförsbackar, helt raka. Ibland ett flackt landskap, med hedmark, myr eller tallskog. Färger - grönt och brunt. Ibland några vita björkstammar. Ett blänk då och då från en tjärn, och många många ängsullsblommor som mjukade upp det karga. Och så mycket skog mellan stugorna, att vi fick känslan av att vara de sista människorna på jorden...
Äsch, att jag inte fick fram kameran tidigare! Det mesta av rakan hann ju försvinna!
Vi mellanlandade i Burträsk, och besökte Ostens hus. Här gör man Västerbottensost. Vi hade turen att komma lagom till en guidad tur, fick veta om historia och nuvarande tillverkning, och så smaka på ostsmulor och färdig ost. Ostsmulorna var resultatet av den första pressningen av osten, och smakade lent, som kalvdans eller äggost. Konsistensen - som frigolit! Det gnisslade i munnen! Den färdiga osten däremot, höll en jublande, gyllene serenad mot gommen... Underbart! Precis rätt sälta och styrka! Självklart blev det ett inköp i ostbutiken innan vi åkte!
Och Chruss - en ko-samlare hade donerat hela sin samling av kor till Ostens hus...
En resa i fädrens spår...
Det har jag gjort i dag! Så häftigt det var. Vi åkte på vinst och förlust ut till byn Klutmark, ca en mil utanför Skellefteå. Där bodde min mormor som liten och hennes föräldrar byggde huset där. Av en slump hittade jag stället på nätet när jag sökte på namnet på mormorsfar och stället Brännheden. Bara det... Foton hade jag ju, och så här har jag dokumenterat det i en LO.
Just denna helg var där ett MC-gäng där som hade träff. Trevligt folk som tyckte det var kul att höra om husets f.d. ägare. Vilken tur att de var där så jag kunde få komma in! Även om det var rätt mycket saker "i vägen" när jag fotograferade... På väggen i köket hängde just det foto som jag hade fått av min mamma... Och jag kände ju igen dörrarna till huset mm. Tänk att få se just den spisen där min mormorsmor lagade mat, och se hur litet det var för familjen att bo där i ett rum och kök. I hallen fanns fortfarande tapet kvar, tidningspapper från 1910. Då bodde ju också mormor kvar hemma. Men, jag tror inte att strömbrytaren fanns då! De hade varken vatten eller el. Vattnet fick man hämta vid ett vattendrag längre bort, nu hade det torkat ut men jag såg ju dalgången efter det. Jag minns när mormor berättade om hur hennes mamma fått slita, hämta vatten och kämpa uppför en brant på hemvägen. Hur hon fick knacka hål på isen för att få vatten. Fanns det snö så fick nog det duga, att tina till hushållsvatten. På 30-talet hade min mormorsfar flyttat, och då bodde en familj där som hade två söner. De är fortfarande i livet, det vore intressant att höra hur de hade det under uppväxten. De hade ju väldigt knappa förhållanden, inte mycket mark att leva av.
På hemsidan för Klutmarks If kan man läsa om hur det hela började - och så här skriver man om min mormorsfar Karl:
En som inte gladde sig nämnvärt var Karl Lundgren, som vid denna tid bodde på Brännheden och som hade sin rågåker intill fotbollsplanen. Otaliga gånger hamnade bollen i denna. Ibland råkade också någon spelare med bollen, pricka gubbens vattenhink då han passerade. Karl Lundgren lär ha läst en ramsa över spelarna:
"Den som i min åker trampar, han skall dansa polska på helvetets nedersta trappa, och alla djävlar skola i honom nappa."
"Den som i min åker trampar, han skall dansa polska på helvetets nedersta trappa, och alla djävlar skola i honom nappa."
Vilken karl!
Hole in one
För någon vecka sedan var vi i Hassela, och intill campingen fanns ett kommunalt bad. Där fanns också en minigolfbana, som vi genade över på väg till en kyrkoruin. Det hade varit roligt att gå och kolla hur mycket de tog för hyran av klubba och boll! För nog var det länge sedan någon spelade här... Det var rena minigolfkyrkogården, de enda som gjorde hole in one här var numera maskrosorna. För i varje hål såvitt vi kunde se, fanns en frodig maskros!
En riktig överlevare - se här:
Bo i kappsäck
Tja, så kanske man kan säga när man bor i husvagn också! I och för sig har vi ju en garderob med hyllor och en för att hänga kläder, men man har ju ändå minimalt med sig. Måste ju bara dela med mig av detta foto, som jag tog i Wij Trädgårdar! Vilken kreativitet... Kanske hade krukorna tagit slut?
Sånt här gillar jag...
Lunch
Jag är gräsänka nu några dar, och som jag brukar äter jag när magen säger till eller när jag undrar varför jag känner mig så vilsen och yr. Inte när någon mig närstående har tittat på klockan och befunnit den vara 17.05. Och när jag är ensam så är jag väldigt kreativ angående maten, när jag blir sugen tittar jag in i kylen och ser vad som finns. Och skapar mig nåt. Just i dag skapade jag mig en härlig macka!
Fanns i kylen: en liten bit getost
Fanns i frysen: två bitar rostbröd
Fanns rumstempererad: honung från Rälta
Getosten lades i drivor på den ena brödskivan, och honungen ringlades på, ca en tesked. Därefter lades den andra brödskivan över. Vänligt men bestämt klämdes allt ihop och lades i bordsgrillen som värmts upp medan jag skapade denna smörgås. Lite flädersaft och en nektarin fullbordade min lunch, som möjligtvis håller sig inom ramarna för en fullgod, näringsriktig sådan! Fast lite dass smakade faktiskt mackan. Nektarinen var perfekt.
Och varför skriver jag om lunch klockan 22.37 på kvällen? Jag har druckit mitt kvällste och känner mig mätt!
Fanns i kylen: en liten bit getost
Fanns i frysen: två bitar rostbröd
Fanns rumstempererad: honung från Rälta
Getosten lades i drivor på den ena brödskivan, och honungen ringlades på, ca en tesked. Därefter lades den andra brödskivan över. Vänligt men bestämt klämdes allt ihop och lades i bordsgrillen som värmts upp medan jag skapade denna smörgås. Lite flädersaft och en nektarin fullbordade min lunch, som möjligtvis håller sig inom ramarna för en fullgod, näringsriktig sådan! Fast lite dass smakade faktiskt mackan. Nektarinen var perfekt.
Och varför skriver jag om lunch klockan 22.37 på kvällen? Jag har druckit mitt kvällste och känner mig mätt!
Award - tack!
Från Eva och från Agneta fick jag en award:
Den tackar jag för! Trots att min blogg numera inte innehåller så värst mycket skapande och att jag är dålig på att uppdatera, så lever den ju... Mitt galleri däremot, uppdateras nu och då!
På detta vis fungerar det: Kopiera bilden ovan och klistra in den i era bloggar och sen länka till mig samt nominera 7 andra bloggar som ni länkar till.
Vilket svårt urval, det finns så många härliga bloggar som jag besöker, inte bara scrappares och kortskapares. Utan också "vanliga", med funderingar över liv och företeelser.
Jag plockar några ur högen!
Eva Scrap
Carin A
En liten tant
Lotten
Craft Critique
Viola
Created by the hand
Den tackar jag för! Trots att min blogg numera inte innehåller så värst mycket skapande och att jag är dålig på att uppdatera, så lever den ju... Mitt galleri däremot, uppdateras nu och då!
På detta vis fungerar det: Kopiera bilden ovan och klistra in den i era bloggar och sen länka till mig samt nominera 7 andra bloggar som ni länkar till.
Vilket svårt urval, det finns så många härliga bloggar som jag besöker, inte bara scrappares och kortskapares. Utan också "vanliga", med funderingar över liv och företeelser.
Jag plockar några ur högen!
Eva Scrap
Carin A
En liten tant
Lotten
Craft Critique
Viola
Created by the hand
Humlan surrar...
Inspirerad av Lisa (http://lisainkywings.blogg.se/) gav jag mig ut att fotografera humlor! En bild blev resultatet, för precis som hon skriver - de är supersnabba! Verkligen stressade. Så här ser "min" humla ut, sugandes nektar!
Och jo, jag vet hur man länkar i bloggen, men av någon anledning vill det inte funka på macen...
Blå...
Blå som himlen i dag, blå som blåklinten vi såg i mängder i Wij trädgårdar, så blå är ittalaskålen jag köpte i samma butik som brickorna! En ny storlek, lite mindre än de vanliga skålarna, så lagom för något lite gott eller någon kortskaftad ros...
Bloggen död? Nej, den lever!
Men man kan nog undra... Jag gjorde nyss konstgjord andning och lyckades blåsa liv i den!
Nu är vi på turné, åker hit och dit med husvagnen på släp. Det är ett trivsamt boende och vi försöker göra korta dagsturer för att verkligen njuta och se oss omkring, och inte bara åka, åka.
Målet var mässan i Leksand, och där ligger ju också Insjön så nära - med butiker... I en härlig butik med saker från bl a Höganäs keramik fann jag två fina brickor som är gjorda för "skumpiga båtresor, mingel, frukost på sängen etc". Här i husvagnen passar de perfekt, och våra enkla plastmuggar från Ikea sitter fint i hålen! För inte kan vi köpa de tunga fina keramikmuggar med sarg på mitten, som egentligen hör till... Det passar inte i husvagn! Sedan blir de jättebra att ha hemma också tror jag.