Hemma igen

När vi återvände hem var det med ljuva känslor jag öppnade dörren till hotellets badrum… Vilken lyx! Så vitt, så rent, så mycket toalettpapper, och en så väl fungerande toalett! Och så nyttigt för mig, som verkligen kände skillnaden och tacksamhet för det som förut var en självklarhet…

Hemma

På tur

Vi åkte runt i närområdet och besökte olika attraktioner under fritiden, i Uzbekistan. Bland annat ett ullspinneri där man tillverkade mattor. Man kan bli nödig då med, och vilja besöka en förrättning. Vi hade tydliga hänvisningar till befintlig toalett. Väl där stod vi länge och funderade på om vi verkligen var nödiga eller om vi kunde vänta… Stanken talade emot ett besök och känslan talade för… Jag bestämde mig för att jag måste, och det var ett toalettbesök som jag inte någon gång varit med om! Rena rama kryptan kom jag in i, och när ögonen vant sig vid skumrasket såg jag att jag skulle upp ca 6 trappsteg för att där göra mina behov i ett ”hål i marken”! Det var som att hamna på en piedestal för att uträtta sina behov! En underlig känsla, och miljön var så fantastisk exotisk! Underbart att komma ut igen kan jag säga.
Finns inget foto tyvärr, men här en bild från färgningen i spinneriet i alla fall.

73758-29

Avsnitt - ej illustrerat! Och tur är väl det...

I Uzbekistan fanns en hel del god mat att prova… Vi hade en otrolig värdinna som försåg oss med lokal mat och lokalt vin. Vällagat och gott, men magen klarade inte helt och fullt den omställningen… En natt vaknade jag, just när jag vände mig, och insåg att jag inte skulle klara vändningen fullt ut… Alltså blev det en slags saltomortal i luften, och jag hamnade bredvid sängen (fråga mig inte hur detta gick till…) sägandes ”det är nåt konstigt…” Jag skyndade mig ut på toan, och såg att det var alldeles för sent. Gick mitt över korridoren till duschen för att göra rent både kropp och trosa. Frös och var rädd att väcka grannarna… Nästa morgon var det väldigt bråttom till toaletten igen… Och jag var glad att jag hann dit. Spolade, och upptäckte att toaletten inte slutade spola… Stod där och såg mina exkrementer höja sig med vattenlinjen, mot kanten på toaletten… Petade undan mattan och hoppades att inte… Och just när vattnet nådde kanten stannade det och suset och bruset i toan tystnade. Jag snyftade av lättnad och slank in till sovrummet och maken. Kan nån berätta för mig varför jag stannade kvar så länge för att kolla hur det skulle gå? Varför stack jag inte iväg och gömde huvudet nånstans?I alla fall, så gick maken in och fixade det hela, allt elände sjönk undan och ordningen återställdes. Men förstå hur kasst det var att framstå i all sin eländighet! Turbulensen gjorde att grannen i rummet intill kom ut…

I Ferghana, Uzbekistan

I Uzbekistan arbetade vi på ett ställe som var avdelat för ministeriet, och hade i och för sig väldigt fina lokaler sett ur uzbekiskt synvinkel. Men toaletterna… Vojne, vojne! Trots medhavd toarulle, var vi inte försäkrade om ett helt smidigt toalettbesök… Spolningen – den funkade när den ville – upptäckte vi snart! Med hjälp av vår eminenta tolk, fick vi kvinnfolk rätt snart en vip-reträtt. Vi fick tillträde till högste chefens toalett! Ett smärre palats, men inte desto mindre opålitligt när det gällde spolningen… Fortfarande gällde: toarulle med, Alcogel med.Vissa tricks upptäcktes, trodde man, men tricksen var inte heller pålitliga utan var bara tursamma!

73758-28

73758-27

I Tasjkent

Vi bodde fint i Tasjkent... Att komma ut från hotellet blev en kulturkrock, likaså att komma in där igen... Det fanns ingen som helst likhet någonstans - människors klädsel, husens inredning och tillstånd, bemötande. De unga kvinnor som arbetade på hotellet skulle aldrig kunnat gå hem i sina arbetskläder... De skulle ses som gatflickor! I våra ögon var de vackra och fint klädda, men visst kunde kjolen vara något längre...

Nåja, här skulle vi bara övernatta, så vi hann inte med några längre utflykter. Njöt av god mat, fint hotellrum och vackert badrum där allt fungerade!

73758-26