Åhhh...

Nära naturen


Panoramautsikt

Nu ska jag upprepa mig
Vid första tillfället bad jag att läkaren skulle titta på ansiktet också, om det såg bra ut där. Och - då hittade hon fem nya förändringar där... Trots solskydd och skugga och eländig sommar. Så jag fick ännu ett ställe att belysa. I ansiktet var det värst - det gjorde hiskeligt ont att behandla där! Och som jag såg ut efteråt... En bonus blev, att det bara behövdes en gång, och att det har läkt ut fint. Så inga problem att det var gruppfotografering i går på jobbet!
Men, mina vänner, ännu en gång vill jag skicka ut en uppmaning att vara försiktiga! Det pris man får betala är det inte alls värt. Enligt läkarna på hudkliniken verkar solarierna vara på frammarsch igen. Trots all upplysning. "Det händer inte mig"-tanken är utbredd.
Jag hoppas det dröjer länge innan jag måste behandla igen, jag önskar jag slapp helt. Så här ser den behandlade tumören på bröstet ut nu efter fyra dagar. En sårskorpa som försvinner och som lämnar en annan nyans på huden som minne.

Önskan

Lyssna...

Suck...
I dag har jag lyckats snygga till i trädgårdslandet, ni vet där den "blå" rosen bor. Nu ser det rätt fint ut, och vi kan njuta av det lite till innan "frosten berövar Esters astrar dess gestalt". En promenad är också bra, och det blev av innan trädgårdsarbetet. Och, jag har avslutat ett mastodontjobb som jag aldrig mer tänker åta mig! Jädrar så skönt att det är klart! Eller har jag sålt skinnet innan björnen är skjuten nu? Kanske är det nåt fel nånstans? Hrmmm... Bort hemska tanke.
Sen har jag också ägnat några timmar åt att städa i min verkstad. Sortera kanske det hellre ska kallas. Och det behövdes. Lite ett och annat som hamnade i väskan till försäljning.
Och - jag har avslutat makens scrapalbum - som blev så bra!
Nu kan jag med fog säga att vem katten kan hinna blogga när man hinner så mycket annat? Va?
Och ute lyser rönnbären...

Blog Candy
Låghalt...

I fjol hade vi kräfttest många gånger, maken och jag. Men vi tappade liksom bort att bokföra ordentligt vilket paket som var godast och som vi skulle kunna tänka oss igen! Det fanns många att testa, och vi köpte också flera av samma. Men, det är väl årgången som gör´et, så det spelar nog ingen roll vad som var smakligt i fjol!
Ännu ett frånfälle...
På kvällen samma dag, skulle en långpanna potatisklyftor in i ugnen. När maken satte på (? -säger man så?) ugnen blixtrade det till och hela huset blev strömlöst. Hela fyra gånger tryckte vi på jordfelsbrytaren och gjorde om försöket innan vi förstod att nu har även spisen sagt farväl. Plattorna fungerade dock, så sås kunde kokas. Tur att vi hade grannens ugn att tillgå, så vi fick vår potatis! Men, nästa dag började kollen igen. Bäst i test? Pris? Äsch, jag ringer samma leverantör som vi köpte tvättmaskinen av! Och visst kunde han på rak arm säga både beteckning och pris på lämplig spis, trots att han satt i bilen och talade i sin mobil. Jag kunde gå in på nätet och kolla och tycka till. Han var lika billig/dyr som tretti.se, och dessutom fick vi gratis hemkörning och bortforsling av den gamla spisen. Sånt gör inte tretti.se gratis...
I tisdags kom den nya spisen hem till oss, och vi fick höra att den som vi trodde bara var några år faktiskt var hela 15... Vad kunde man annat säga, än att tiden går fort när man har roligt... Sen fick vi höra att det skulle nog inte göra så ont att byta fläkt också. Hm.
Makens platta skärm till datorn dog dagen efter, tur att det är tre års garanti på den. Men jag undrar om försäljaren skickar onda ögat till annan apparatur när han är här och levererar något nytt?

Tvättmaskinen är död, länge leve tvättmaskinen!
Härligt, äntligen är jag av med den. Det gick inte lång tid förrän jag inte alls gillade den och det har inte ändrat sig genom åren... Det var än det ena, än det andra. Luckan gick inte igen utan milt våld. Man kunde inte bestämma själv över centrifugeringen, det skulle minsann gå per automatik och kännas av... Men fasen heller att den kände att tvätten var tung och dyngsur! Men man köper ju inte en ny förrän den gamla har slutat att funka. I dag! Idag, hakade den upp sig helt, stannade när det gällde centrifugeringen. Vi tog om det, tog om det, tog om det. Felsökte. Men inte. Ajö.
Iväg det bar för att titta vad som fanns på den enda butik som finns i den vägen på vår ort. Antecknade, åkte hem, ringde till en firma några mil härifrån som tidigare visat sig ha bra service och bra priser. Bingo! Här fick jag en maskin som t o m var billigare än på tretti.se! Och med en billig försäkring som gäller fem år... Och fri hemkörning, och fri begravning av den gamla maskinen.
I morgon ska jag tvätta.
Kakmonster...

Kaka söker maka. Eller maka söker kaka?
På väg
Lunch
Fanns i kylen: en liten bit getost
Fanns i frysen: två bitar rostbröd
Fanns rumstempererad: honung från Rälta
Getosten lades i drivor på den ena brödskivan, och honungen ringlades på, ca en tesked. Därefter lades den andra brödskivan över. Vänligt men bestämt klämdes allt ihop och lades i bordsgrillen som värmts upp medan jag skapade denna smörgås. Lite flädersaft och en nektarin fullbordade min lunch, som möjligtvis håller sig inom ramarna för en fullgod, näringsriktig sådan! Fast lite dass smakade faktiskt mackan. Nektarinen var perfekt.
Och varför skriver jag om lunch klockan 22.37 på kvällen? Jag har druckit mitt kvällste och känner mig mätt!
Bloggen död? Nej, den lever!


Ett rent elände?
Men, sen kom den ångmopp från Tvins som jag beställt, och ställde allt på kant! Jag drog på ett av engångsöverdragen och ångmoppade i köket, och skulle sedan ta av överdraget för att vrida ur det lite innan jag fortsatte. Men hjälp! Kolla här!

Före och efter...
Egentligen skulle jag väl inte alls visa detta...
Nåja, jag drog i stället på det tvättbara överdraget i miljötrasestuk, och fortsatte städa. Och oj, vad det behövde tvättas sen, det överdraget!
Kan väl inte annat än vara nöjd med moppen...
Hujedanemej...
Skillnaden mellan barn och vuxna
I går satt jag vid matbordet med sex små barn, och vi hade ätit färdigt. Nu fick man önska en frukt, och när alla hade fått sin fanns det ett väldigt litet päron kvar. Då säger en flicka till mig: nu får du ett litet päron, men det gör inget, för du har ätit så mycket! Hennes tonfall var övertygande och klingade varmt och vänligt. Vad hände i mig?

Hur tror ni det hade blivit om en vuxen hade fällt en liknande kommentar? Hur hade andemeningen varit och hur hade tonfallet klingat?
Nog är det underbart med spontana, ärliga barn, som gör att man får känna sig glad - på flera sätt!
Test
53% gay! Inte så mycket åt ena eller andra hållet alltså, rätt vanlig!
Prova du också... Gayometer