Märkligt, symboliskt...

Jag var i främmande land med vänner. Vi var i en storstad och framåt kvällningen var vi trötta av allt gående. Behövde gå på toa... Vi hittade en toa och turades om att gå in, sedan hittade vi alldeles bakom hörnet ett ställe att sätta oss för att fika. Jag hade väldigt mycket pengar i min plånbok, stora sedlar. Plånboken gick knappt att stänga igen... Där satt jag och räknade dem, och en ung kille gick förbi. Han stannade till och pratade med oss, tittade långt efter mina stora sedlar...

När de andra hade gått för att beställa kom den här killen tillbaka, nu med en gitarr över axeln. Han stannade och undrade om jag skulle komma med till en klubb längre bort på gatan, där det skulle bli gott om folk och trevlig stämning. Jag såg att hans blick inte lämnade min plånbok som jag nu hade stängd, men i handen. Förstod, att det var nog kanske den han ville åt, inte mitt sällskap. Han gick - men jag kände oro för pengarna, och undrade hur jag skulle göra. Tänkte att, jag får ta upp min handväska som jag lagt på marken bakom stolen och lägga plånboken i den, sedan hänga väskan över axlarna.

Men var fanns de andra? Nu var det länge sedan de gått för att beställa. Och var är alla andra människor? Ingen går förbi här! Jag är helt ensam. Tänker vidare, att nästa gång den här unge killen kommer förbi så har han nog kompisar med sig... Vill åt pengarna... Har kniv! Ingen idé att jag försöker gömma plånboken i väskan. Tanken gör mig rädd och orolig. Och...   ...så vaknar jag!   Symboliskt - ja säkert. Betydelse? Ja, vem vet! Man brukar glömma drömmar fort, men denna står klart och jag undrar så vad den står för!

Visst ja...

Visst ja, jag har ju en blogg! Som jag sällan uppdaterar. Som blir mer och mer ointressant. Kan inte tro att många är här inne och tittar! Så - vad tänker jag nu göra åt det då? Rycka upp mig och börja blogga igen, uppdatera minst två gånger i veckan med ord och bild? Njaae... Just nu är det levande livet det som får gå först, här och nu i samspel med människor och händelser. Det känns bra mycket viktigare! Och av det som händer i här och nu, är det inte mycket som jag vill lämna ut i bloggen. Mitt skapande förstås, men det hamnar ju i mitt galleri...

Så det blir väl på det sättet, att bloggen får finnas kvar, men kanske inte uppdateras mer än nån gång i månaden.  Får jag så småningom ett större behov av att uttrycka mig så kan det ändras igen - men just nu är jag nöjd som det är! Du som brukar titta in här - lägg mig i mappen för bloggar man besöker sällan, men regelbundet!

image227


Härligt...

Nog är väl det här härligt att se! Så lite, som roar så mycket...