Alltid anträffbar?
Men så här är det: jag tycker det är en fantastisk uppfinning som gjort livet mycket lättare och tryggare. Blir bussen sen kan man ringa och berätta det. Kommer man ifrån varann på stan kan man ringa och stämma av. Och sms:a, om man inte kan nå personen just då. Finns förstås många andra tillfällen när en mobiltelefon är helt oskattbar!
Jag kan dock inte förstå att jag blir uppringd på min mobil när jag angett att jag finns hemma den och den förmiddagen! Varför ringer man då inte till mitt hemnummer? När den som ringer själv sitter vid en vanlig telefon dessutom! För jag hinner svara om telefonen ringer här hemma, ringer mobilen så ligger ju den där i väskan och jag hinner inte dit förrän uppringaren lagt på! Inte bara privatpersoner gör så här, det gör även människor som ringer från sina arbetsplatser. Så mycket pengar det skulle kunna sparas in på privata företag och statliga eller kommunala arbetsplatser! När man inte betalar själv så gör det ju inte ont... Och man behöver inte heller göra samtalen korta...
Är detta något jag måste vänja mig vid - att ha mobilen liggande bredvid den trådlösa telefonen här hemma? Är jag en bakåtsträvare som tycker som jag gör?
Bruk - inte missbruk - ska det va´av mobiltelefoner! :-)
Då är vi två mobiltelefonrebeller, jag glömmer min ständigt, jag glömmer och laddar och jag stänger av den. Likaså lägger jag av luren på den vanliga med, då blir det så där underbart tyst och ingen kan nå en. :-)
Håller med, mobilen skall användas med silkesvantar, ibland skall man inte bli nådd.
Jag tycker inte vi skall vänja oss, vi har den när det passar oss.
kramis och ha en bra helg.
Håller med dej Elisa. När folk frågar vad man har för telefonnummer och man säger hemmanumret så tittar de så konstigt på en' när man inte rabblar ett mobilnummer....
För mej är också mobilen en 'bra-å-ha'-sak annars går det bra med vanliga telefonen.
Dessutom svarar jag inte i mobilen om jag sitter i bilen heller....var sak har sin tid...
kram
chruss
HAha.... du använder din mobil lika bra som jag!
Fast jag resonerar som så att man *behöver* inte bli nådd jämt.... eller?
Vad fin bloggen har blivit!
Själv har jag tappat min mobil och plötsligt vet folk inte hur de ska nå mig. Det fåniga är att jag är hemma mest hela tiden och hemtelefonen funkar... Men det är jobbigt att inte ha den när jag är ute och ränner, både utifall att jag blir sen eller för tryggheten.